Nu ser du i var spegel
alla de som kom och gick

Vars röster du ännu hör

och bland dem alla
också din egen röst
som ännu dröjer kvar

Du ser i spegeln
ett stänk av dem alla

och tänker så förståndigt
och klokt

Att allt det du i spegeln
ser

hör till sådant som
som ännu här finns

Både barnet som
en gång var du själv

och din ungdom
som så fort for sin kos

Allt det där som du aldrig
kunnat läsa
dig till någonstans

ser du nu framför dig
likt ett bildspel
ur en vidöppen bok