Golvet färgläggs, det är så mycket blod
Medan det droppar kliver vi ur vår glansperiod
I väntan och i aktion, i och utanför operation
Jag räds för det du vill säga vid kommande diskussion
Det finns så mycket jag inte vet eller förstår
Men jag önskar så innerligt att resan vore vår
Nu när golvet återigen ser ut som grusat snö
Jag har förståelse för döden men inte ditt adjö
Varför fästs vi sådant vid sagoslut
Tänker jag och släpper ut min hårknut