Våra jular är alltid riktigt kallpratigt svulstiga, ändå upprepar vi det tvångsmässigt år efter år.
Våra eldfängda och fullständigt odrägliga ärkefiender som vi hatar så mycket kom objudna i år igen. Vi trycker i oss den snuskiga maten och låtsas att vi firar någonting, och att vi älskar varandra. Sen kommer tomten som alltid är ganska onykter och de överhettat maniska barnen kräks. Klockan 22 är det eländiga spektaklet över och man kan andas ut. Mamma som är svårt dement har gått vilse i villaområdets labyrint. Vi ger oss ut för att leta efter henne. Långt uppe i en gran sitter hon och hoar som en uggla. Det var en fin och trevlig julafton i år igen. Jag går in i badrummet och trycker i mig ett gäng stesolid. Frugan är aspackad. Det är ett jävla urspårat dårhus. De som inte tror på Jesus kommer att hamna i helvetet som skolfröken brukade säga. Julen en pseudohändelse folk är besatta av.