Höstspår vilar i snön likt minnen
när vi trampar längs långa skuggor
just där en kopparslå dansat i löven


En klarblå sky byts fort till matt natt
medan diset smeker vemodet
och ömmar bort sorgen för en stund
...



När detta nu är en skönhet fri från kritik
så hittar det väl alltid hem till sin publik?