*
Nu lyser masten
från min kapsejsade båt
och jag är högt över det hav
som jag inte kan göra något åt.

Nu skrivs min tro
i bergets oåtkomliga gång.
Nu spelar det ingen roll
att jag ej kan höra livets sång.

Nu landar mina sorgefåglar
så tryggt på varsin gren
och papegojan flyger fritt
över soluppgångens scen.

Nu kan jag gå hem
och slå igen min port.
Den vilsna som förde mig hit
vilar på okänd ort.