Blankt papper kluddras på
Ville bara skriva
En mening eller två
Utan behaget av att tro mig förstå

Låter det fara
förnyas

Ruttnar ändå.




Vinden kan vara en vän
men det är svårt
För han kan vara så rå

Flyger
vevar och
slår

men talar sanning



Kan man höra om man lyssnar
den vackra klagosången
Vaknar upp var dag
precis som du och jag

Vandrar vidare på vårt stråk….





Vilsen tror man sig förstå
när vi är utan språk
kan vi låta det va

Som det ska, men bara ett tag såklart

Sen vandrar vi vidare utan språk kanske tappat skorna också.

Vi vandrar och vandrar tills vi måste slå oss ner och ta en vila

Ett tag…

Sitter under ett träd, känner vinden svalt
myror på mina ben
En fågel kollar på

Nyfiken på denna filur
som sitter under hans träd
Myrorna vandrar på

Vaket misstänksamt som en havs fågels dans
ser jag från fyren
Fast växt i

Lidandet sveper som vågorna
andas
Begrunda havsbotten du står på

Fiskar i stilla vatten
järnrörets hand känns
kall

Jag ser en fågel på en gren
den kollar på mig
Fundersamt

Vaknar till liv igen
sitter under ett träd
En myrstack brevid.

Myrorna vandrar på



Låt oss fortsätta då…


men vänta ett tag…..

när man har vandrat ett tag så behöver man ju faktiskt något i magen så man får i sig lite energi

men det skiter vi i….
Nu är vi tillbaka i den mörka skogen för solen har gått ner
den ser vi nog inte mer
kanske kanske
Om ni ber


men varför ska vi göra det
Vad är fel på den mörka skogen
är den inte lika fin?

Vad är vi?

Vi vandrar ett tag utan att veta var
Du dör
vandrar vidare

Men nu är du här tänk inte på det
Tänk på något härligt och fint
Ingen utväg

Varelser i mörkret
Du ser
Inget farligt
bara dig själv
den du tror du är
Vem är du?



Var är jag?

Juste i den mörka skogen
Tillbak
I mitt rum snart

En mörk skog kan få en att känna sig svag
men även stark och bra
Bra som i dåligt

Man ser andra saker på natten
Som man inte ser under dagen
Så kan det va

Vi sover ett tag….
När vi vaknar vet vi inte vart vi är
Vi har förflyttats genom
Tid och rum

En katt med ankben
Fisken med hatten
Kossan är kung

En vacker dam tar min hand
Visar min plats
vilar i en famn

Det brinner i ett hus
Där jag en gång sov
Nu är jag borta

Här ändå

Blankt papper kluddras på
Utan att veta vad jag ska säga
Skriver jag

Jag låter mig drömma för att få ordet att sväva
Låter mig lida och känna ensamhet
För att få ordet att älska

En tyngd som släpps
Droppar slås
Som drömmen släcks…










Vaknar vi upp igen…




Sömniga ögon öppnas
Stängs genast igen
För en sista chans

Måste fortsätta gå


Vandrar utan frukost
magen kurrar
ljuvligt…



Fåglarna har redan vaknat
Hinner inte stanna och titta
Har bråttom till jobbet

Varför det?


Skit i det

Fortsätt gå!




Vi vandrar på…



Blank som isen en midsommarafton
Pudersnö med ängsblommor
Inlindad i en osynlig slöja av
ljus

Rummet känns obehagligt kalt
Våndas i en sorg
Änglalik sång dansar på golvet
kan ej fångas
Som en fluga på väggen
rustningen är klar


En målning utan slut
Penseln skapar sina spår
Våt färg torkas
Urholkad
Utspelad
En fiskmås

Ett lyckligt språng utför stupet
lär mig förstå
Ingenting

…



Vi vandrar på än en gång…


Tills dagen är sprungen
Då det är dags
Att avsluta denna vandring
En sista gång

Då vi går förbi himmel stranden
Ner i jorden vår kropp skall
Bli till stoft

Avslutas


Här.




Blankt papper kluddras på men nu är det…………