Ett oidipaldrama
Olof, Karin och Sven
Karin är gift med Sven
in i deras liv kommer Olof
Olof säger att han aldrig varit kär
och Karin säger att hon älskar honom
De har älskog en enda gång
men stryker runt varandra sommaren -32
närhelst de kan
När Karin så får en stund över för sig själv
kommer ändå Sven störtande
av skräck för att ha förlorat henne
Även Olof dyker upp
men trots sina heta känslor
flyr han när Sven visar sig
Sven övertalar Karin att inte skilja sig
såsom hon först sagt hon vill
men det är Olofs räddhågsna flykt
som till sist gör henne tveksam
I stället för att byta ut Sven mot Olof
sparar hon alla kärleksbrev Olof sänder henne
1988 hittas breven av pojken Alex
barnbarn till Karin och Sven
Att Karin stannar hos Sven
må förstås med att han hotar
henne, hennes älskare
och till sist sig själv, med döden
Sven har under hela sitt författande liv
anklagat sin hustru för horeri och otrohet
och Alex håller dennes sadistiska hållning
som orsak till sitt eget aggressiva humör
Alex´egen mammas eviga drickande
"var som en utdragen tortyr"
blir inte i den här boken
utsett till den stora anledningen
Och varför Sven vill låsa fast Karin
och hota henne med döden
borde kanske leda till en analys
av farbror Svens egen barndom
När börjar ett skede
vi själva blir offer för
och hur länge får vår olycka
kräva att bli förstådd