Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Perfektion

jaag kan inte stavas

minnena gör mig öförmgrn

i det perfekta vilat de som behärskar orden
vi fniss här alla i en köngtan efter perfektion

en befrielse at äntligen vågar varra allt utomm det som förväntas

sollen finns där, låt den speglas i visa dina ögon
vi dugher som vi är

så kan ord uppfattas, de blir till ett märkligt mpste

dett här är ordd från en märklig man




Fri vers av Johan1968
Läst 221 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2025-01-08 14:33



Bookmark and Share


  Koppartråd
Påminner mig lite om en av mina favoritdikter av Brian Patten, "Gust Becos I Cud Not Spel". Ett svagt bevis på hur bundna vi är till grammatikens lagar och språkets tunga ankare. Frågan är då vad som händer om vi lossar på ankaret och låter hjärnan få tänka fritt, och så får språket bara hänga med?

I bästa fall blir det poesi, som den här. :)
2025-01-08
  > Nästa text
< Föregående

Johan1968
Johan1968