Vid Vätterns spegelblanka sjö
där vattnet tiger i tystnad
Nära men ändå bortom Visingsö
finns spår av gårdags lystnad

I dimman som mot morgon steg
viskade sjön om stormens krav
Krävde sitt och i tystnad teg
när sjöns tribut föll ut i kav

Sägs idag vid dess mörka rand
gömmer sig ett skepp förlorat
Som begav sig mot fjärran land
men med ambitionerna för stora

Än idag om guldet viskar folk
som var utlovade en fjärran här
En förrädares pris rikets dolk
som skulle bytas ut mot gevär

Nätter i sann fullmånes sken
kommer skepnad grå som frände
Viskar ord om rikedom så vän
men bringar dig blott elände

Så om du en natt vid sjön står
lyss ej till vindars klagosång
Förtälj det mig ej alls angår
ord om natt är blott förfång