I ödmjukhetens spår

du fann mig där i snöstormens öga

när vindens smekning följde längs med mina lår

så blevo tillräkneligheten föga

medkänslans pris kommer snart

återhämtningens resiliens är vag

min självkänslas liknelse av en avart

skillnaden är hårfin mellan stark eller svag

saknaden är stor 

från ungdomens självklarhet

att ha en far och mor

villkoret är av ångerfullhet slät

längtan efter att bli dragen

med fjärilslätta vingar

i den barnafödande vaggan

sprungen ur kärlekens ringar

... ta mig tillbaka...

till den bekymmerslösa jag en gång var.