Vår gamla bro där Tidan flyter
av sten den bär på minnen av igår
Den står fast när vattnet ryter
pålitlig och trofast den består

Hundradets år framburet av sten
som har sett folk gå och barn leka
Njutit av gryningsljusets sken
aldrig någon passagerna förneka

Tidernas öden rinner förbi i hast
ändå en evighets sanna stilleben
Där förflutet står stadigt fast
men redo för morgondagars scen

Tidan viskar lekfullt till bron
som än i Tibro visar vägen fram
Den lyssnar i tystnad säger tron
men talar om du är uppmärksam