Min bror han älskade Juana
En kvinna som gjorde mjuka skor
Hos henne var inga kanter hårda
Hos henne var kärleken stor

Hennes famn var bred och mjuk
Hon sov med öppen dörr
Under alla ångestfyllda nätter
blev han älskad som aldrig förr

Därför blev hon hans kvinna
och det var hon över ett år
Men nu bor hon inte här längre
varit utkastad sen denna vår

Här fanns inget rum över
Här, där pengar gör mänskan stor
För inte behövde vi henne
För vilka rika behöver mjuka skor

Och min bror är borta föra alltid
sin sista dröm har han drömt
Men jag hoppas han går på marker
där allt är vekt och ömt

Hela livet var hans vingar brutna
Men hos Juana hände det att de bar
Hos henne fanns allt att vinna
utan Juana fanns bara döden kvar