Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Invigningen

 

Sällan har en sinnebild stigit ned från skyarna
tagit form i mänsklig gestalt
och med en röst som spricker som billig plast
svurit eden till en nation.

Där står han nu
en nyvald härskare utan insikter
men i en kostym sydd av löften och speglar.
Han vinkar som ett dött köttstycke på en krok
leendet fastspänt som en månskära
och folkmassan, spänd som ett bord fullt av vinglas
hålls samman av egenintresse och en tro
som bäst kan beskrivas som förvirrad förväntan.

Framför honom:
världens ledare, kyrkans män och maktens lakejer
ordnade i sina bästa kostymer
står de och applåderar som väloljade maskiner
deras ansikten förlorade bakom leenden så tomma
att de nästan framstår som äkta

Man väntar på det ögonblicket
när någon modig, kanske en vilsen servitör
eller en senator med mer whisky än skam i blodet
ska kliva fram
lyfta handen i en båge
och ge honom den örfil världen har längtat efter.

Men det händer inte.
Istället:
en applåd, lång och ihålig
som en trumma fylld av möss
och hans tal slingrar sig ut i luften
ett rep av ord som inte håller för någon tyngd.

Så vi betraktar bara
som man betraktar en olycka på avstånd
eller en clown som tappat sin näsa.
Och medan solen sänker sig bakom podiet
och folket skingras som löv i vinden
står han kvar.

Oberörd.
Oförstående.
Som om hela världen var hans att hålla
och ingen vågar säga: du borde inte stå här.

 




Fri vers (Fri form) av Daniel_78 VIP
Läst 63 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2025-01-20 20:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Daniel_78
Daniel_78 VIP