Jag har alltid varit en själv sam aiit, en ensam varg
Jag minns att jag sedan länge haft en väldans taight och sällsam stajl
En gång i tiden brukade alla säga "en sånn grabb" och "hur ska han bli, sen som man"
Jag har alttid varit en som sam
Det är pga. mitt författande som mina åsikter ens kom fram
Jag brukade smita från dagis för att vara själv
Jag klarade allt på egen hand jag behövde ingen satans hjälp
BUP var i min åsikt avfalls-stjälp
Och jag hade mina orsaker att klaga jämnt
Vid sällskap är ensamhet den sak som jag saknar mest
Det är också då jag skapar bäst
Jag skriftar rader om hur gatan känns samt hur det känns att smaka den
Jag flyr ständigt iväg för att vara själv i min värld
Jag vill inte ha materialistiska grejer
Och jag skiter komplett i vad kapitalisterna säger
Jag är en annan typ av vissionär
I form av materia vill jag inte bli miljonär
Jag vill såklart inte hungra och dö i svält
Jag vill bli lämmnad ifred så jag kan leva för mig själv
Det må verka som en störd grej men
Jag kan inte påstå att jag inte sökt din hjälp
För även jag har varit skör min vän och kan bli skör och sliten
Det är en sak att vara ifred och en annan att bli övergiven
Jag behöver livet och för dem som älskar mig är det bäst att jag sköter skiten

Jag och du min broder vi satte oss ned och bröt bröd
Men du har inte funnits där för mig när jag behövt stöd
Man kallar inte någon för broder om man inte menar det
Vilka konflikter som än uppstod sen vara bara erat fel
Jag står på mina egna 2 ben
Jag måste se till så att inget går fel
Allt detta känns så fel
Först valde jag att vandra själv i ensamhet
Det brukade kännas bra men nu gör det sällsamt det
Nu känns min känsla skev
Och det är därför jag ingraverar skrift och penslar om hur detta e
Jag hade endast fel men jag kunde inte hjälpa det för det mesta se
För mig att säga att jag "vet väl bäst själv"
Är till 100 procent ett regelrätt skämt
Men när jag blickar tillbaka kommer jag fram till att jag själv valde att bete mig kefft, sämst
Det var ett sätt för mig att skada mig själv
Ja jag ville göra illa mig själv
Och min relation till sköra lilla mig bre
Den var lika skev som min relation till störda kvinnor och tjejer
Det var därför jag gjorde så vilsna grejer
Mina ord må vara inpregnarade och gjutet i sten med hyroglyfer
Starka som fan men jag själv är skör som frigolit, bre

Så vad gäller att vara ensam för att skapa känslan
Så kanske jag klarar detta
Men jag säger som de bästa säger
Jag saknar dom som älskar mig mest
och jag vill simpelt inte vara ensam nej, bre
Men vad gäller att bli förlåten så blir jag det inte åter
För det är komplext och invecklat även om det simpelt låter
Det är i det stora hela en sak som inte går ens
Jag har först krävt mycket men sen faktiskt behövt lite
Så det är så sagt som sannt invecklat som manliga könsbyten
Jag lever nu och jag saknar min familj
Jag brukar inte kunna innantill att bara citera mitt egna skript
Men ge fan i att minimera mitt feta shit
Eller hata på sättet som jag levererar mitt heta spitt
Jag önskar att jag fortfarande hade kunnat briljera med flera trix
Men jag blev nekad till flera hits
Jag har alltid mått kefft över skit jag råkat gjort fast
Så ser verkligheten om man går den mörka gången i skuggornas dal genom livets hårda skola
Jag har inte en endaste vän att lita på ens
Men jag vägrar att acceptera att allt skitsnack går jämnt
Men så kan det gå när familjen är besvikna på änn
Jag har blivit outsider villket tyvärr innebär
Att jag simpelt är, utanför här ingen här ingen där
Jag känner helt enkelt att jag inte är speciellt mycket värd
Jag har varit ute på jakt efter en tvillingsjäl
Kvinnor kommer och går men
Inga plåster på såren
Vem skulle någonsin bry sig om en sånn dåre??
Som dessutom enligt rycktet lagt bomber på spåret eller bomber på tåget
Och som påstås ha tuttat eld på ishallen, men jag skiter i skitsnacket