För trygghetsnarkomanerna är ingenting på riktigt allvar förutom själva den underbara trygghetsnarkomanin. Sanningen lyssnar de inte på för den är alldeles för fruktansvärd och hemsk. Stark och glad ska människan vara.
Till och med rebellerna är utpräglade trygghetsnarkomaner. Det blir inget uppror.
Våra föräldrar och samhället invaggar oss i
en falsk trygghet. Vi tror att vi är trygga i våra
bekvämliga lägenheter med mobiltelefoner och TV. Vi tycker att shopping är den ultimata lyckan. På tunn is stormar vi fram. Stark och glad ska människan vara. Utbrändheten och depressionen kom på en måndag i livets formel 1-lopp. Du är inne i depån gråtande
som endast en kvaddad kvinna kan gråta.
Politikerna är programmerade robotar, känslomässiga analfabeter. Kärleken är inte
prioriterad i samhället. Befolkningen förväntas att arbeta och konsumera och vara glada, tacksamma och kompromissvilliga. Den starka känslan av att ha hamnat på fel planet. Kan man få man åka hem snart? Du är så pass sjuk och slut att du inte kan gå till affären och handla mat. Utbrändhet och depression. Det är nu som du inser vad äkta vänskap är värd. Dina vänner tar hand om dig med änglars omsorg. Dina kristna föräldrar försöker att hjälpa dig men de är inte så duktiga på psykiska tillstånd, känslor och sånt. Din älskade storebror är fast i knarkträsket och kriminalitet. Din kille har träffat en annan vilket förvärrar situationen. Du inser första gången i ditt liv vad verkligt allvar innebär. En föraning om avgrund. Du kommer att bli en annan människa efter den här katastrofen vilket kommer att leda till att du kommer att välja mer ensamhet, att endast umgås med människor som är guld. Någon trygghetsnarkoman kommer du aldrig att bli. Krisen klarar du dig igenom med kärlek och sanning. Ett lugnare jobb väljer du och du aldrig någonsin kompromissa bort det som är heligt.
En kvinna hittar du. En ängel av guld.