När bomberna slutat falla,
Och tryggheten sprider sig åter över jorden.

Blir jag den första att skrika,
\" Det är över!\"

Aldrig mer behöver vi oroa oss,
att bussen ska sprängas när vi åker över bron.

Att solnedgångens vackra färger på himelen
ska täckas av rök från bomber.

Solen kommer upp, i en värld full av fred.
Av gemenskap och kärlek.

Och jag blir den första,
att se dig i ögonen och säga att jag älskar dig.

Att kunna ge någon kärlek,
kräver att man lever i trygghet.

Barn som svälter och föräldrar som dör inför dem.
Mödrar som våldtas och smittas av aids.

Jag kommer aldrig känna att världen är en trygg plats.

Men du kan få mig att känna mig trygg hos dig.
När du visar att du älskar mig.

Det är den enda tryggheten jag kan känna,
i den värld som vi lever i idag. /