Vad kan Nornorna mig säga.
Från skvallret från Hels gömma?
Jag skådar in i flamman het.
Elden ljuger ej, den är från Hel.

Så jag eldar en bit på bordet.
Ser flammorna svara:
"Hel samlar sig.
Akut fara!"

De vill sjösätta nagelfar.
Blåsa bastun.
De kommer snart.
Jag får ta Höjdurs lur.

All asar måste samlas.
Alla som svurit trohet denna dag.
Måste med vapen skammla.
Annars bryts Yggdrasil av.

Det är inte himmelen de söker
Att sätta sig mot.
Utan världen av människor
som i Midgård bor.

De fega tänker ta midgård
och göra till Hels.
Men jag vägrar låta det gå.
Det ska slås ihjäl.

Jag hört det viskas från stenar och träd.
De är snart här. De planerar sin räd.

Vi Asar måste för människor slåss.
Fast än de vägrat slåss för oss.
Midgård är början.
Aldrig Ask och Embla.

Den dagen får inte komma.
Jag ser i elden att det måste ändras.

Så jag blåser i luren och nagelfar stannar ...

Det kryper tillbaka.
Asgård, Midgård.
Ännu grannar.

Och elden den falnar, jag tackar Nornan god.
Hon har räddat Valhall, och hela vår jord.