sjukdomen drabbar dig - eller mig - det sker för alla...

dagarnas eko - dagens eko ekar
fram tas aldrig kläderna - pyjamas  
livet på ända tillsammans med håret
hårresande tankar om tidsbegreppet  
är det söndag eller måndag mån tro?
många frågor byggs upp på väg upp  
kommer jag kunna stå eller gå? 

sorg över att inte klara framstegen ens...
förtvivlans tårar över strumppåtagning
allt känns vedervärdigt oöverstigligt svårt
rutiner kommer ur spel allt fallerar totalt  
orkar ingenting - vill ingenting - kan ingenting  
allt känns som det är första gången man gör

pillerburkar som är så många och när ska de tas???
dosetter man inte begriper sig på allt så
helt snurrigt då dygnet blivit vänt bakochfram
sedan insättningssymptom visar sig på medicin  
och man sitter där med ett hånflin och ett grin
ingen ordning på någonting bara förvirring delux

men så lyser solen en dag in och allt känns bra
kanske gå runt huset en sväng idag?
lyckan att höra fågelsång och ta några lätta steg
hjärtat sitter inte längre i halsgropen vid belastning  
att kunna gå i trapporna och att orka sitta uppe
vilken lycka och vilken resa och vilken tacksamhet  
man kanske skulle vara sjuk oftare för att förstå... ... 

sedan då medicinen kan fasas ut - utsättningssymptom
och oj vad man blir emlig och svag och vet inte vad
svårt att sova och att komma till ro - abstinens ja visst
men så är till sist också detta över och solen skiner åter
de dagarna man orkar gå till affären och prata lite
en dag då caféet hägrar och man släntrar in på en kaffe
återtagandet av vardagens trall och längtan till livet väcks

dagarna som faller in i varandra åter frågande - vilken dag?
lyckan att få känna att benen bär och att glädjen är där...