Världens slut och livets stök
Jag borde städa
hemma är en tyst oas
men saknar din ande här
stöket spiller över
ingen kommer och städar
bara jag och mina fönster
som blickar ut på träden
där utanför i den smältande snön
jag borde leva
en stund i taget
handla det jag behöver
en sak i taget
livet är i kortaste laget
vill leva till hundra
med vettet i behåll
varken det eller något
annat vet jag inget om nu
sitter här och väntar på något
musiken bäddar in natten
det krävs inte så mycket
för att falla i trance en stund
dansa genom solnedgången
förbi önskebrunnen i gläntan
drömmar föds när känslan är rätt
stöket blir till något hanterbart
det jag borde göra
gör jag inte nu
lyssnar på dina ord i suset
hjälp mig att finna det jag söker
det jag finner nu räcker inte till
de stora orden som välter murar saknas mig
jag vill förhindra världens slut
jag vill finna dig där i bruset
förut var jag troende
nu är jag vetande
nu ringer det ut