Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Skolgården

Inlåst Aurora.
Hennes söndertrasade inre.
Ett nattregn.
Ingen av oss höll sig torr.
Blickar av iskristaller.
Vassa som dolkarnas egg.
Balanserar på lina av krossat glas.
Mördare utan hjärtslag torkar bort blodet.
Voodoodockans sista andetag.
Strålkastarljusets catwalk.
Skolklockan ringer in.
Inte alla går in.
En del lämnas kvar.
På rastgården.
Som om de förstod.
Att de inte hörde hemma.
Någonstans.
Tysta steg i trappan.
En annan verklighet tornar upp sig.
Pärlugglans vingar min trygghet.
Söker mig till klippblocket.
Där tukanerna väntar.
En skymt av de andra.
Sista schackdraget är gjort.
Inget blir någonsin som då.
Samlar ihop ångestens svarta pollen.
Sprider askan över elden.
Sedan släcker jag ljuset.
Allt förvandlas till gråt utan tårar.
Men kyssen.
Kyssen under himlens bro.
Så het att om jag rörde vid den.
Skulle jag bränna mig.
Det ringer in en sista gång.
Jag går bort till barnen.
Deras osäkra blick.
Av rädsla.
För vad.
Endast de vet.
Jag säger att de ska gå in igen.
De tvekar.
Men nickar.
Några osäkra leenden.
Och sedan såg jag dem.
Aldrig mer.




Prosa (Kortnovell) av Black raven VIP
Läst 15 gånger
Publicerad 2025-02-02 20:35



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Black raven
Black raven VIP