Jag gav mig ut i svammelvimlet

en dag när somt gått i stå

Jag simmade i sammelsuriet

fast himlen inte var blå

Och inget solsken, blott grådask

jag varseblev från min strand

Då greps jag av tanken att detta

är inte mitt rätta land

Jag gick uti mixtur och mischmasch

en dag när min ork tagit slut

Och gnistan var tynande ynklig

besegrad av substitut

Men långt inom mig fanns Livet

Det visste jag ju trots allt

Ingen tid för vita arkivet

men hög tid för ljus och för salt!

Det är när vårt eget avtar

när vägs ände vi har nått

Det slut som är Herrens början

i fotspåren där Han gått

Då bryter en ton igenom

så ljuvlig och himmelskt klar

Den säger mig: Gå till Skriften

och där ska du finna svar!

LARZ GUSTAFSSON 4/2 2025