Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vänskap


Bedårande barn av vår tid

finns det tid för några drömmar?
nu var det längesen, sen du var här
tiden fortsätter framåt, men jag
står kvar, kvar på kalla gator
i stan

drömmarna om en svunnen tid
då jag reste överallt, genom
både land och över hav,
hade liksom suddats ut och
gjort alla minnen till bleka konturer

alla minnen jag har kvar av dig
är som en gråtonig dimma och
du försvinner mer och mer,
som om du bara finns i min dröm, ja
det är längesen du var här nu

det var våren -96, då alla möten
kändes vackra och befriande,
då tiden verkade stå stilla och
vi var oskiljaktiga,
där jag förlorade mitt första hjärta

det fanns en sommar
då vi spelade låten Bailando och
bara åt nudlar
en känsla av enkelhet och att
leva i nuet

någonstans efter att sommarens
varma vindar försvann söderut
så hittade vi aldrig tillbaks till
vår tid.
sista tåget anlände till hållplatsen
och vi åkte åt olika håll,
kom aldrig mer tillbaks

till våren -96




Fri vers av vargtass
Läst 40 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2025-02-06 11:25



Bookmark and Share


  Henrik Sjöberg (nygammal) VIP
Melankoli blir vackert i dina ord.
Applåd!
2025-02-08
  > Nästa text
< Föregående

vargtass
vargtass