ingen kan gå i andras skor
ingen kan förstå
våra dagars ljus eller mörker
ingen kan säga att de kan
Den placerar sina ord
och tankar i andras skor
fast den går i sina egna...

Mina skor var inte bekväma
de gav blödande sår som inte
läktes under natten
ingen salva plåster bandage
gjorde fötterna hela
vargarna följde spåren
om natten satt varulvar på mitt bröst
lyssnade efter sista andetaget
Insåg till slut att vada med skorna på
genom havet av tårar
det lindrande och läkte
det hårda lädret mjuknade
följer varsamt varje tå
och utrymme finns för dem
kunna röra sig
tårna måste kunna andas