Skvattram lever än mellan
klippskrevor i östra Svealands
sprickdalsterräng

En avlägsen släkting till Rhodod
-endron. Så vackert anspråkslös
i sin vita blomster-fägring,som
inte så många lagt märke till


Magra sumpskogar och sumpkärr
är deras käraste vistelse-orter och
Norrut där den likaledes härdar
ut vid de torraste tallhedar.

Året runt grönskande,så karakt
-eristiskt ericinol doftande att det
känns på ett speciellt sätt,då man
befinner sig mitt i ett skvattram-
landskap. Och allting annat blir
så där i övrigt skugg-levande.

Med skvattram som en klädnad
runt ens själv. Men ändå så oer
-hört stillsamt närvarande under
avlägsna myggmolns surr som
skyr de vitblommande buskarna
med sina nästintill stickiga blad.

Kanske lever en del människor
aningslöst ofångade med skvatt
-ram själ i ett mekaniskt buller
och elektroniskt cyber-sus.

Utan att någonsin begripa det?