Varje kväll, det tar aldrig slut, vill jag ha nån att säga det till:
"Jag är ledsen och trött och vill inte mer. Är liksom tom hela jag"

Varje kväll, det tar aldrig slut, sitter jag där vid min skärm
Jag är ledsen och slut. Vill inte mer. Tiden den rinner förbi.

Jag är ändå gift, du finns faktiskt här, men aldrig du är där för mig.
Den tomhetens töcken jag har i min själ missar du helt varje dag.

Varje kväll, det tar inte slut, vill jag komma till någon slags svar
Men ekot av tomheten ger ingen hjälp. Jag blir tyst sittande kvar.