Det sätt på vilket Donald Trumps administration förhöll sig till Europa under säkerhetskonferensen i München, genom att attackera EU-stater och utesluta dem från förhandlingarna om kriget i Ukraina, tyder på att den transatlantiska alliansen riskerar att falla sönder. Dessutom ser analytiker och diplomater som citeras av Reuters, New York Times och Politico nu ett närmande mellan Trump och Putin, två personer som planerar att förstöra Europa.
Vladimir Putin chockade åhörarna vid den årliga säkerhetskonferensen i München 2007 genom att uppmana till en minskning av det amerikanska inflytandet och en ny maktbalans i Europa som är mer anpassad till Moskva.
Han fick inte som han ville – då.
Nästan två decennier senare, under samma konferens, tyder Trump-administrationens ståndpunkt på att Putin äntligen kan uppnå sin dröm, tror vissa observatörer.
Comentariile secretarului ap?r?rii Pete Hegseth ?i ale vicepre?edintelui JD Vance au stârnit temeri în rândul participan?ilor c? sub noua administra?ie, SUA s-ar putea alinia Rusiei ?i fie ar ataca Europa, fie ar abandona-o complet.
Nu doar c? SUA nu vor s? aduc? Europa la masa negocierilor pentru un r?zboi care afecteaz? direct securitatea continentului, dar membrii administra?iei Trump chiar critic? UE ?i valorile sale, de pe pozi?ii frecvent asem?n?toare cu ale Rusiei.
O astfel de schimbare, spun anali?tii cita?i de New York Times, i-ar oferi lui Putin o victorie de neconceput pân? acum, mult mai important? pentru el decât orice obiectiv în Ucraina.
„Înc? de la începutul R?zboiului Rece, la sfâr?itul anilor 1940, Kremlinul a visat s? scoat? America din rolul s?u de piatr? de temelie a securit??ii europene”, a explicat pentru cotidianul american Andrew S. Weiss, vicepre?edinte pentru studii la Carnegie Endowment for International Peace.
„Putin este cu siguran?? suficient de inteligent pentru a profita de orice deschidere oferit? de noua administra?ie”, a ad?ugat acesta.
Atacuri în serie
Prezen?a trupelor americane, printre altele, a stat la baza a 80 de ani de pace în Europa de Vest de la sfâr?itul celui de-al Doilea R?zboi Mondial.
Dar într-un discurs sus?inut vineri la Var?ovia, înainte de sosirea sa la conferin??, Hegseth i-a avertizat pe liderii europeni c? nu ar trebui s? presupun? c? SUA vor fi aici pentru totdeauna.
Mai târziu în cursul zilei, la conferin?a de la München, Vance a transmis un mesaj ?i mai înfrico??tor pentru mul?i participan?i europeni: Inamicul pe care îl vede nu este Rusia sau China, ci Europa îns??i.
Vance a început s? atace statele europene pentru utilizarea a ceea ce el a numit metode nedemocratice de a bloca partidele de extrem? dreapt? care, în unele cazuri, au fost sus?inute de Rusia.
Den avsiktliga försvagningen och till och med förstörelsen av Europa
Kreml, skriver New York Times, har i åratal försökt försvaga Europa genom att stödja de partier som Vance nu försvarar.
Samma dag som han gjorde uttalandena träffade Vance ledaren för Tysklands högerextrema rörelse inför denna månads nyval och stödde därmed ett parti – AfD – som Ryssland har försökt legitimera.
Hans uttalanden fördömdes i Tyskland som "oacceptabla" och vicepresidenten anklagades för att försöka blanda sig i landets politik.
"Galet". Bestörtning i München efter hätsk attack av USA:s vicepresident JD Vance mot Europa / Tyskland fördömer uttalandena som "oacceptabla"Talade Vance specifikt om Rumänien, med en direkt hänvisning? till annulleringen av valet som C?lin Georgescu vann i den första omgången.
"Om?" Kan din demokrati förstöras? med några hundra tusen dollar i digital reklam? från ett land? utländsk, då var hon inte särskilt stark? i början", sa han.
Moskva har också försökt skapa en klyfta mellan USA och Europa, eftersom man inser att en förstörelse inom den euroatlantiska alliansen kommer att skapa en värld där Moskva kan utöva mycket mer makt.
Nathalie Tocci, chef för Institutet för internationella frågor i Rom, såg Vances tal och tolkade budskapet som ett direkt hot från USA mot EU, som både högerextrema européer och Kreml försöker avskaffa.
"Målet är inte bara Ukraina", sade Tocci, som citerades av New York Times. "Målet är den avsiktliga försvagningen, om inte förstörelsen av Europa, som Ukraina är en del av", sade hon.
Tocci beskrev Vances uttalanden som ett angrepp på den europeiska demokratin, som på ett perverst sätt misstolkade själva demokratins språk, som Ryssland ofta gör när man försöker så splittring i Europa.
Förhandlingar utan EU
Mångas rädsla underblåses av Europas frånvaro från förhandlingsbordet för att få ett slut på kriget i Ukraina, en fråga som direkt berör kontinenten.
Trumps sändebud för Ukraina, Keith Kellogg, sade i München att USA kommer att fungera som en medlare i samtalen, med Ukraina och Ryssland som de två huvudpersonerna.
På frågan om utsikterna för européer att närvara vid bordet var Kellogg tydlig: "Jag kommer från den realistiska skolan. Jag tror inte att det kommer att hända."
Vid ett senare evenemang på konferensen försökte Kellogg lugna européerna genom att säga att detta inte betyder att "deras intressen inte beaktas".
Men de europeiska ledarna har sagt att de inte kommer att acceptera att uteslutas från samtalen.
"Vi kan inte föra diskussioner eller förhandlingar om Ukraina, Ukrainas framtid eller den europeiska säkerhetsstrukturen utan européer", sade Finlands president Alexander Stubb.
– Men det betyder att Europa måste organisera sig. Europa måste prata mindre och göra mer", sade han.
Ett krismöte med liten närvaro kan äga rum på måndag i Paris, där Emmanuel Macron har uppmanat sina motparter att anta en svarsstrategi.
Putins dröm och EU-krisen
En dramatisk ommöblering av makten i Europa verkade vara en ouppnåelig dröm för Putin när han 2007 uttryckte sin vision vid Münchenkonferensen.
Den ryske ledaren förblev dock orubblig i sin vision och gjorde den till en central punkt i sitt resonemang under månaderna som ledde fram till kriget: Väst måste vara villigt att diskutera inte bara Ukrainas suveränitet, utan Europas hela säkerhetsapparat.
Under de följande åren klagade han på Natos expansion till Östeuropa och kritiserade närvaron av militär, baser och missilsköldar i länder som Rumänien och Polen.
BBC:s analys av JD Vances tal där han talade om det rumänska valet: "Det var mycket märkliga 20 minuter"Putin har också presenterat sin invasion av Ukraina som en bredare kamp mot väst och dess värderingar, några av de argument som Trump och högerextrema ledare i Europa har åberopat för att ta makten i sina egna länder.
Problematiskt för Europa är att dessa attacker från Ryssland och USA kommer samtidigt som både Tyskland och Frankrike, EU:s motor, befinner sig i politisk kris, delvis på grund av växande högerextrema rörelser som använder samma retorik som Trump.
I valet till Europaparlamentet i juni 2024 uppnådde extremistpartierna uppmuntrande resultat i flera länder och ökade sitt inflytande märkbart.
"Det här är ögonblicket då vi är som mest sårbara"
Det är oklart hur långt Trumps avtal med Putin kommer att gå, och närmandet mellan Washington och Moskva kan lätt gå upp i rök under förhandlingarna om Ukraina, skriver New York Times.
Vad som dock är säkert är att Ryssland än så länge gynnas av den nya administrationen. Kreml har redan skördat en rad segrar sedan Trump återvände till Vita huset.
Mindre än en månad in i sin andra mandatperiod gjorde Trump sig av med USAID, USA:s biståndsorgan som länge kritiserats av Moskva.
Han har tagit in tjänstemän i administrationen som delar en del av Putins åsikter, inklusive den nya chefen för den amerikanska underrättelsetjänsten, Tulsi Gabbard.
Trump har förvärrat oenigheten i relationerna med Europa genom att hota Washingtons närmaste allierade med ett handelskrig.
Viktigast av allt är att Trump nu kommer att påverka, möjligen utan närvaro av europeiska ledare, hur den största konflikten på kontinenten sedan andra världskriget kommer att lösas, med konsekvenser som kan gå bortom Ukraina självt för att påverka den bredare säkerhetsbalansen i Europa.
Européer, som ser högerextrema upproriska populistiska rörelser som ett hot mot EU och friheten på kontinenten, är oroliga, särskilt med tanke på att Trump och Putin uppenbarligen är emot dem.
"Det här är ögonblicket då vi är som mest sårbara", konstaterade Tocci.
"Om det du försöker göra i slutändan är att förstöra det här projektet", tillade hon och syftade på EU, "är det nu dags att göra det."
"Den transatlantiska alliansen är över"
En del är självsäkra. Den tidigare tyske diplomaten Wolfgang Ischinger sa till Politico att Europa behöver en chock, för att bli mer framtidsorienterat och självsäkert.
Hans ståndpunkt är att de europeiska ledarna delvis bär skulden för den situation som de nu beklagar.
De, säger han, varnades i förväg om vad den amerikanske presidentens andra mandatperiod skulle kunna innebära, men ändå agerade de alldeles för långsamt för att öka sina egna försvarsutgifter och sin del av den transatlantiska bördan.
I en text som publicerades häromdagen i The Guardian sa den brittiske historikern Timothy Garton Ash också att Europa är rikt, fritt och demokratiskt, att det kan möta den nuvarande krisen.
För andra är dock saker och ting tydliga – USA är nu en motståndare snarare än en vän.
En högt uppsatt EU-diplomat, som talade med Politico på villkor att få vara anonym, har redan meddelat att alliansen mellan USA och EU är i upplösning.
– Vi har nu en allians mellan en rysk president som vill förstöra Europa och en amerikansk president som också vill förstöra Europa, säger han.
"Den transatlantiska alliansen har kommit till ett slut", avslutade han.
