I den tidiga morgonens ljusspel
står jag naken
och sårbar i mitt sönderfall

tacksam att kunna gå upp själv
att rotera runt
och ta ett danssteg eller två...

lyfter mitt huvud
betraktar mig själv
i rummets hel-spegel

ben och muskler
ögon, mun, öron och hår
fåror och linjer och hull

själva åldrandet är kulmen
och ett av många mål
på livets långa väg

vidriga
underbara
stökiga värld

åldrandet ger mig tid
att sammanfatta
allt jag upplevt och lärt

och jag tror nog
att jag har mycket
levande kvar

jag tror livet
är både gåta
och gåva

jag tror åldrandet
är en passage-rit
mot fördjupad insikt!