Om en känner att detta blir inte bra
tänk bort det och börja på nytt för
jag har frågat Regeringskansliet om
att vi som inte är med i arbetslivet
kan få möjlighet att få betald lokal
men de svarade att jag skulle gå med
i något parti och driva frågan sedan.

Känns som vi är flera som tycker som mig
sitter och väntar och hoppas men jag kan
inte gå in i arbetes-samhället som det är.

Har frågat efter en mentor för att få hjälp
men det fick jag inget svar på, hur löser..

"-Vi måste vara starka"

Varför, ska vi slåss?

Om jag kunde gå in i arbetets samhället
skulle jag ju göra det och engagera mig.

Eller ska jag starta en kurs för likasinnade?

En kurs där de som vill vara med får symaskiner
och material att ha hemma för kan en inte vara
ute i samhället, då kan man inte heller gå till
det vanliga "-Men gå till aktivitetshusen då!"

Alltså det funkar bara för några, men inte mig.

Alla kursdeltagare skulle få en symaskin var.

Material skulle jag försöka få billigt.

Men nej,
får ju inte lokalen som är perfekt
eftersom en måste brinna för det
driva önskan i ett parti, hade jag
också med det varit inom partiet

Min fråga, måste jag själv
eller finns det fler, andra
som tänker samma tanke?

(Försöker fånga hjälplöshets känslan)

Lära sig mer om studieförbunden.

Ekonomisk förening?

Nej, det funkar ju inte!

"-Måste komma på något som verkligen blir bra."

(Hjälplöshet) Det snurrar inom mig, varför..?