Det som är i mitt liv som jag känner och lyssnar till är riktiga händelser och det enda jag hör och upplever finns runt mig som en osynlig kraft, den stressar mig att bli hyper, kan urskilja dom där som är efter mig men som håller sig osynliga.

Spelar det någon roll nu?

Läkaren har rätt, jag får förebyggande hjälp
så jag inte ska bli för påverkad av detta här.

Nu har jag känt att det kan vara kvinnor som är "poliser" i den kriminella världen som har tagit avlyssnings saker och annat vid ett inbrott hos Hisings polisen för ca 15 år sedan som de använt mot mig för att en man jag varit ihop med har pratat illa om mig och efter att jag kontakta viktiga för mig personer sedan år tillbaka så har jag fått en massa felaktiga rykten kring min person, det här kommer aldrig ta slut.

Så är det nog.

Vad kan jag göra, flytta igen?

Byta namn, igen?

Jag har redan prövat detta.

Det är likadant här och nu igen, därför känns det bra att vara patient och få förebyggande behandling, det är en trygghet att myndigheterna hjälper mig.

Jag kan inte hjälpa dom
som är här i närheten de
följer efter håller en fast
rädslan är skräckfylld nu
tänk om de inte får hjälp

bara myndigheterna i Sverige
har sådant ansvar inte jag här
det som jag skriver är problem
som påverkar mitt privatliv nu

här och nu

(skönt att våga skriva om sina tankar)

här och nu och nu och nu
återupprepande efter mig

(Kvinnan sitter i lägenheten
håller hårt om boken hon fått)

En tår rinner ner för hennes kind
ensamheten kryper allt närmare
kommer hon någonsin få hjälp
med sin renovering fast den
kostar pengar, som hon inte har.

Nej, tänker hon.

Att så illa är mitt privatliv.

Hon fortsätter med renoveringen.

Renovering av hennes eget liv.

Mina stöd meningar, gillar ni dom?