

Redan medlem?
Logga in

Purpurnätterna
I gatlyktans sken och i kortklänning, huttrade du i otålig väntan på en buss som skulle ta dig till stan.
I den stunden när andra vände sin kind mot skönkudden för att sova sött gick du bara, rakt ut i natten.
Alltid efter tolvslaget.
Det som drev dig var en längtan och ett spårlöst letande, efter någon som skulle kunna liknas vid dig själv.
Någon att få fästa din rastlösa själ vid och få drömma dig bort hos, precis som i sagorna du läste som ung.
Alltid efter tolvslaget.
På dansgolvets utsatthet under neonljuset och i spegelbildernas skoningslösa reflektion skymtade du ibland, ditt rätta skavande jag.
Och det var i en av de där purpurnätterna som du insåg ,att prinsen aldrig kommer och av allt det du sökte fanns ingenting kvar.
Fri vers
av
Katinka
![]() Läst 33 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2025-03-10 21:36 ![]()
|
![]() ![]() ![]() Katinka ![]()
Senast publicerade
Mor med klor Oändligt svart Purpurnätterna Sällsynt fågel Den manliga musan Rovdjursögon Över Atlanten K. ![]() |