Sitter i min handflata
en svart fågel flyger över bron
mellan mig och verkligheten
Ibland faller jag inåt
stänger ögonen där jag sitter
I din handflata...

Ibland
Knycklar du ihop mig och slänger iväg mig
jag blir den svarta fågeln som flyger över bron

Inåt
försvinner ett tag…
Utåt

hittar jag ibland tillbaka där jag sitter i min handflata
studerar den svarta fågeln som flyger över bron
på väg någonstans
vet inte vart.

Vet bara att jag sitter i min handflata och en svart fågel förföljer mig
ger mig trygghet
mellan mig och verklighet…