Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Självning


Jag
ville skriva en dikt
lika ohejdbart självklar som en nysning,
orden: rena orenheter
förlösta ur mitt inre
av en plötslig solglimt,
spänna mig och rensa
mer än minnen: sediment,
genomrysa skiktningar från Kambrium, Silur;
lagren av leda, dinosauriska eror,
blickar, leenden och svek
i mesozoiskt flöde,
skaka ur mig det damm
som en gång virvlade sig samman
i gravimetrisk andakt,
partiklarna som lade grunden
till denna sfär av outhärdligt
Jag.




Fri vers av peripeti
Läst 762 gånger
Publicerad 2006-08-28 18:09



Bookmark and Share


  HG
Hej Du!

Jag sätter inget betyg på denna, för jag tycker denna text är så självgående och tillräcklig i sin form. Det verkar som Du gärna hanterar perspektiv av vitt skilda storleksordningar. Är Du geolog, möjligen?

Den tilltalade mig i hög grad och jag har intet utöver det att tillföra texten just nu.

HG
2006-09-03
  > Nästa text
< Föregående

peripeti