

Redan medlem?
Logga in

I stridens hettaMörkret föll om natten kärleken fann de tvennes ansikten den miserabla hemlösheten kommer smygande som katten
den sinnliga själens ljus stridande vid gråzonens sfär vidskepligheten falskheten lär sorgens lämningar efter nattens rus
kvarvarande en blöt fläck torrlagd kropp utan hopp om återföreningen så väck
saknaden blevo stor efter älskande med en man den kära ömsinta hand som i havens strida strömmar ror
... mig i till den tryggaste hamn. |
![]() ![]() ![]() Leo Lo ![]() |