Damen i ovalen
vars klänning var målad så att
fraset från sidentyget syntes
tycktes ha överblick över
alla i salen

Det berodde knappast på ansiktets art
som var intetsägande, främmande
för att inte nämna
ovidkommande
Nog tittade hon – men vart

Huvudet, slog det besökaren sedan
Det satt alltför högt
så hon kunde inte vrida det
När nu äntligen han såg det
var klockan mycket redan.



16/3 2025