Vackra ord som flödar, svämmar, har ingenstans att ta vägen
Benigna, maligna, vackert, bäckarna små
Glitter, glitter, glitter
Du känns så

Kan vi ses nån gång?
Orden kommer och tar stopp
Eländigt, knapert och fallera
Du är maestro, jag är lyra
Se alla färger och tänk på orden
Vi kan bli nåt

Vad tänker du på?
Jag har rosor du har violer
Kjolen som svävar och handen som smeker
Smeker, leker, glitter i handen
Glitter i solen, glitter i mattan
Den som du spydde på när klockan dog i våras

Du och jag är lite lika
Vi har i alla fall orden
Gemensamt, ensamt, marig, förtrolig
Drömmar om vinterbäckar likt skimmer på vår ålderdom

Ska jag lämna nu?
Ja det blir för mycket
Orden flödar, svallar och ditt öra tar slut
Men vi kan väl ses nån gång? Jag tror du gillar mig du såg min kjol
Tankar i tanken och vimsigt, krånglig, konträra och alldeles förfärlig
Former blandas och färger blir brunt

Du lämnar i rädsla
Kan vi ses nån gång?
Eller gör orden att du rodnar, skälver, fördunklar i klenmod?
Jag förstår, du har mycket att förlora

Du kom hem till mig
Vargen ylade och tuppen gal
Skymningen föll och vi pratade om orden

Allt det där finns bara i mig
Glitter i tanken och glitter i molnen där jag svävar

Du kom aldrig och vi sa aldrig hej