Kärlek på is…

en skir gestalt nästan genomskinlig

tyst vandrar hon i den kalla natten

andedräkten är det enda synliga spår

över åkers kanal briserar hennes själ

flyter mellan strandbrynen likt dimma

den unge mannen rör vid hennes innersta

men hon har redan bestämt sig för sitt öde

hon tillhör en annan nu en Kung Bore valt

rimfrosten täcker hennes gestalts uppenbarelse

isprinsessan tar form vidrör den unge mannen

åkers kanal långhundraledens första inmynning

roslagsskalderna sjunger sin lov till hennes gryning

i morgon skall ynglingen bli varse den verkligheten

vad priset är för en flyktig förälskelse ...

den brustna isen har frusit igen under natten

ropen ekar mellan kanalslussens väggar

våren skall ge vittnesbörd om kärleksbrottet