Gör din släta figur
det är allt din borna rätt
Vem har sagt att inte tok får hålla hus
Fulla skopan så grann får du girigt dricka ur
du får tömma alla dårars stora krus
Det är sant liksom sagt
varken ton eller takt
skall dig frånta det vi kallar rättighet
Kom dock bara det ihåg
att din glada själs bevåg
har ett syfte som blott du allena vet

Om en natt i ditt sinn’
mäktar lysa som en dag
och den dagen ingen äger mer än du
blir det styrka på steken du i dig lassar in
Ingenting finns kvar på bordet efter sju
Då tar orgien slut
och du skyndar dig ut
För att sträcka dina påkar, heter det
Rund och dyngrak på en gång
ger du världen av din sång
den, vars text du inte längre riktigt vet

Lika sorglös som förr
hörs du gnola där du far
Trottoaren är som vanligt alltför smal
den har svårt att stå pall för så mången vrickad snurr
och vart än du kommer ter sig stenen hal
Där är asfalt – och fy
än en spricka, helt ny
Den är inte ens ditt eget verk, så gnäll
Och det regnar ack så glatt
hur är det med vädret fatt
Mamma mia, vrålar du med stämma gäll

Hem du hittar till sist
Knockad av din vingelfärd
känner du alls intet av din hjärnas kval
Du skall somna från dem, det är säkert, det är visst
Allt man glömma kan, det är ens eget val
Så du drömmer om fest
där du frossar som bäst
och berömmes för din artiga aptit
Ja, så hedrar du din värd
att du gör dig mätt och närd
Det är mänsklighetens välbekanta flit.



19/10 2024