det finns inget så skärande som den klagande sången
den krökta uppgivna gången
vargarnas ylande i natten

rakt in i märgen de tränga
tomma i blicken de blänga
de är döda långt före graven
de är slukade av de skummande haven

stå bredbent och gardera dig väl
skrik sparka och slå mot orden
som vill pulvrisera din själ
hjälpen den bästa
är den du ger dig själv
var stark och skåda ljuset där
i livets mörka älv