sånt där ljud
som bara finns på våren
när vinterstenarna tinat fram
och det knastrar under min skor
sånt ljud tycker jag om
en gång blev jag inlåst och sa aldrig mer
jag gör det aldrig mer
nu lyssnade han som bestämmer
så de låser upp de tre dörrarna
jag tackar varje gång
och hon i rummet gråter
säger till sin mamma att hon vill åka hem
när besökstiden är slut blir hon ensam
ensam
jag känner till den ensamheten
så jag pratar med henne
om gräset som snart blir grönt
om drömmarna för framtiden
om att inte skynda
om de som älskar henne
om hur mycket livet har att ge
jag antar att jag pratar med mig själv
samtidigt