Jag minns väldigt sällan vad jag drömt på natten, men för en gångs skull minns jag en lysande pärla från nattens upplevelser.

Jag mötte nämligen Georg Riedel i drömtiden. Han spelade Idas sommarvisa för mig, inte på kontrabas, utan nyttjade ett annat instrument,j ag minns ej så tydligt vilket, men förmodligen ett munspel. Först spelade han den lilla sången intakt och sedan improviserade han några sekvenser ad libitum.

Då ville jag göra detsamma eftersom jag lärt mig visan på munspel. Jag spelar ofta de  Astrid Lindgren-visor jag lärt mig för barnbarnen. En gång spelade jag Pippi Långstrumps sång på Kulturen i Lund och då ville en av mina närmaste bara sjunka genom golvet på grund av detta tilltag.

Jag letade febrilt efter ett diatoniskt munspel i rätt tonart, C, men jag hittade bara två ett  i G och B. Men så kom jag på att jag faktiskt har ett kromatiskt stämt i C av märket Swan.

Jag spelade den lilla trudelutten för Riedel och gjorde även några improvisationer. Han log och undrade var jag köpt instrumentet. Jag berättade att det kom från en musikaffär nära Domkyrkan i Krakow 2007. 

På morgon vaknade till väckarklockans signal med ljust sinne och ett fint minne.