Bjuder du in bitterhet
Till att vara din följeslagare
Vilket du har
Så äter den upp dig
Långsamt
Plågsamt

Du sitter i mörkret
Och skyller på alla andra
Varför ditt liv ser ut som det gör

När jag tittar på ditt liv som en film
Är allt så tydligt
Lite sorgset

Jag vill inte
Men jag har nog gett upp
Min själ klarar inte bitterhet
Som byggs på andras liv och leverne
Utan se sin egen medverkan

Jag har konfronterat
Brutalt
Nästintill hänsynslöst
Men märker
Att ljudisolerat glas
Finns mellan oss

Jag ser ingen förhoppning
Att du lyckas med att få bitterheten
Ur din kropp
Den har ätit sig så mätt
Har frodats för länge

Grusvägen dammar bakom bilen
När ditt hus försvinner bakom krönet