... jag den kommande dagen
in i drömmarnas rike flyr ...

Ty natten minner inte lika mycket om
allt det jag förlorat har
emedan dagen
är ett enda kaos
av flashbacks 
om allt jag en gång haft
men ej längre har ...

... Vilket gör
det än mer smärtsamt
och synnerligen svårt
att kunna acceptera
och slå mig till ro
med det lilla jag har kvar ...

- Ändock
det som så fruktansvärt sorgligt är
är att det är så innerligt lite
som jag egentligen behöver
för att jag ska kunna återställa
och rekonstruera det mesta
av allt jag förlorat genom åren ...

- Ett leende, en blick
din hand på min kind
och dig nära, tätt intill
känslan som du får mig känna
tryggheten i vissheten
om att du kommit till mig
för att stanna kvar och förbli ...

... Då skulle all smärta som
det dagen minner om
mig ger
ej kännas lika svår 
här och nu ...

... De infekterade såren
livet skänkt mig genom åren
kanske ej läks helt redan under våren ...

Men din närhet
kommer att få varje sår
att börja förbereda sig
på att sakta men säkert 
äntligen läka få ...

Och när du och jag
kommit att bli 
ett etablerat vi
kommer dagen åter
att bli en alldeles underbar tid
för att leva och verka i mitt liv ...