Våren har kommit med värme och ljus
den smyger sig in genom sprickor och hus
Den väcker min hud får mitt hjärta att slå
som om livet vill något igen ändå

Och jag vill ju leva – jag vill ju känna
kärlek som skälver som får mig att bränna
En ärlighet stark en närhet så sann
någon vars hjärta jag verkligen får ta hand

Men tiden har gått och du har bestämt
att öppna ditt hjärta – men bara ibland
Jag ville så gärna få fylla dig helt
men du lät mig aldrig hur mycket jag smält

Jag väntade länge jag hoppades tyst
höll kvar i din skugga fast natten var dyster
Men en dröm som blir stilla som aldrig blir vår
är en dröm som till slut tappar vingar och går

Så jag släpper dig nu i vårvindens sång
fast du är den jag drömt om så många år lång
Jag måste få känna få ge utan tvivel
inte bara bli vald när det passar ditt liv

Jag söker det stora det vilda det rena
en kärlek som väcker som aldrig vill gena
Och någonstans där i blommande tid
ska någon stå kvar – inte bara förbi

Så våren får bära mitt hjärta i dag
bort från det kalla mot hoppets behag
För jag vet att jag kan – jag har så mycket att ge
men jag vill ha allt, inte stanna i nästan med dig