Önskan om en bättre morgondag
I skuggan av min själ där minnen bor
en kärlek som en gång blommade nu sårar och sår
År har gått men hjärtat bär
ett ekande tomrum en längtan så kär
Dag för dag jag kämpar jag ler och jag ler
i livets melodi jag söker den som är mer
Blommor som växer jag njuter av sol
men i natten kommer minnen som en tyst och isande vind
I stunder av ljus jag trott att jag kan
släppa det förflutna bygga upp min egen plan
Men plötsligt en vind en doft av det förgångna
och hjärtat brister i sorgens tysta smärta
Tårar som forsar som regn mot min kind
min saknad är en skugga som följer mig blind
Jag går genom dagen med sorg i min barm
och hoppas att natten gör nästa dag varm
Morgonen kommer jag blundar och ser
en dröm av förvandling där smärtan försvinner mer
Kanske i ljuset av en ny soluppgång
kan jag finna styrkan att sjunga min egen sång
Så jag kämpar och hoppas i en värld av förlorat
att en dag ska jag hitta det jag trott var förgånget
För kärleken oavsett hur den är
är en del av min resa en del av vad jag bär