Jag blir så ledsen

och trött på att du alltid

håller mig tillbaka

gör mig illa

och säger att

det och det kan du inte

nej, det klarar du inte

nej, så ska du inte göra

för annars bestraffar du mig

och jag får lida 

mer än vanligt

och det gör så ont

i kropp och själ

och ibland blir jag så rädd

att det alltid 

ska vara så här

eller att det bara blir värre

för det är ju DU 

som gör mig illa

DU som får mig

att känna mig så värdelös 

och gammal och trött

så sliten och dålig

då jag inte längre är

den jag en gång var

hon, den glada flickan 

HON som jag var

innan jag mötte dig

innan jag hamnade i ditt våld 

ja, innan du började

bryta ner mig

bit för bit

Jag önskar att

du lät mig vara ifred

att du släppte taget om mig

att du bara gav dig av

och lät mig andas frihet

den frihet jag ständigt

längtar

Nog vet jag att jag delar dig

med många

fast ingen vill ha dig

för du är grym och obarmhärtig

en riktig plåga

När det känns som värst

förbannar jag dig

gråter av hopplöshet

tills jag somnar av utmattning

men drömmer iallafall

fortfarande, trots allt

om ett lyckligt liv

utan dig

Ditt eländiga namn

är smärtan 

och jag känner

dig alltför 

väl

*