på den tiden kunde hon inte komma in i ett rum med människor utan att lossa sin åtrå på vem som helst

det fanns så många möjligheter att lossa åtrån och hon tog varje chans liksom scannade av dom mätte evaluerade valde ut och lossade sen sin åtrå på dom

livet var omättligt på åtrå det ville ha mer och mer och fler och fler inget kunde komma i vägen för den kraften för det drivet

på den tiden var hon ett med åtrån idag har något slagit in en kil mellan henne och åtrån