Som 'toppen av ett isberg',
kan du visa bara en tiondel av dig själv.
Du vet inte ens själv riktigt vem du är,
förrän du varit med om upplevelser.

Vilka fått dig att förstå en sådan där bråkdel,
av vad och vem du är?
Fast det där stämmer ju förstås inte.
Under delar av livet är du på ett visst sätt.

Som exempelvis 'hur din dagsform är'.
Som en sångare eller annan artist.
'Föreställningen är inställd på grund av sjukdom',
vill en text kunna säga ibland.

Fast det händer ju att en människa avlider 'mitt i steget'.
Som att spela någon eller 'vara med i matchen'.
Som ett isberg på väg att smälta och brytas isär.
Plötsligt bara, utan förvarning, rasar ett bygge.

Sådan är du kanske, att du synbarligen sakta tacklar av.
Eller så händer det med blitsens hastighet, bara sådär.
Så under ett som liv, urholkas stenen och likt ett slukhål,
öppnas en eller annan avgrund för en människas sista stund.