Ditt sätt att skriva får mig att le inombords
När man inser magin i ordens betydelse
Att lite kan vara så enormt mycket
Råheten i det tvetydiga men ändå lyckliga
Min kropp reagerar och reflekterar
Vi sätter. Skapar. Vägar för en ny framtid
Och varje liten sten jag bär med mig
Blir till en grund. För den jag vill bli

När man inser att tiden är värd sin vikt i guld
Att livet rinner på och att vi vid slutet
Lämnar jorden och samtidigt dör ut
Endast det solida vi byggt upp under perioder
Är det som eventuellt finns kvar för evigt
Men tiden läker oftast alla sår
Och moder jord likaså

Lyckan. Leendet som skiner upp
Känslan när jag kan se och förstå
Hur mina ord kan manipulera någon till lycka
Till sorg, till tro och till mod
När man inser och faktiskt möter det spot on
Inte stoppar huvudet i sanden och flyr
Det är då vi växer som person

Men inget skapas på en dag
Och förändringar sker inte alltid på kort tid
Det kan krävas jobb, fokus, och bemöta motstånd
Men med ett stadigt mål och en blick framåt
Borde vi alltid sluta ett steg framåt
Även om vi så gått tillbaka
För tiden står aldrig stilla