https://www.youtube.com/watch?time_continue=51&v=IjB610-0FaY&embeds_referring_euri=https%3A%2F%2Fmusic.dohigaming.com%2F&source_ve_path=MjM4NTE

Tystnaden känns när jag lyssnar på fågelkvitter. Klockan är 03:30. Renheten i deras röster är densamma, men det känns som att de i år flyttades till andra platser, säkrare från rekonstruktionen av fasaderna i det marina distriktet. Deras röst är lite grövre i C-dur, så det är inte svårt att föreställa sig var de tillbringade sin tvååriga vistelse och ignorerade livet bland byggblock. Med överseende, ett vårregn som hjälper den gröna naturens återkomst, överallt har grenarna av träd och buskar börjat visa vårens knoppar och blommors klorofyll. Som vanligt tar jag promenader med ekonomiska och hälsomässiga intressen. Jag är glatt överraskad över att nöje förenar sig så vackert med nytta i de 100 grundläggande reglerna för hushållning från boken med praktiska råd: På TV får vi veta att ICA-konsumenter fortfarande är i revolt på grund av omotiverade priser, ex: Greve, Prest och Hergård ost 124 per styck på Hemhöp är 79kg. Och när man tänker på att alla dessa orättvisor beror på bristande kontroll och kärlek till sitt land;

Sång om gryningen

Tystnad omsluter mig, en slöja av kvittrande, Klockan är tre, under dimmig himlen. Fåglarnas röster, rörda av passerande vindar, Tjockare, C II-dur, deras berättelse framträder.

Våren målar gröna dukar av klorofyll, träd bär sina knoppar, ett bräckligt liv. Mina promenader är en sång, mellan nytta och njutning, En hälsas ritual, en sorts kraft.

På gatorna låter sorlet av missnöje, ICA, meningslösa priser, deras galna frö. En ost säljs också i upprorets våg, Men kärleken till landet förblir alltid dessamma in I tanke på dem som har byggd Sverige.
Och på natten undrar jag, hur naturen anpassar sig, Hur kunde allt som är orättvist passa in hos oss? Men grenar böjer sig, blommor spirar, Under vårhimlen försvinner aldrig mer hoppet.
Ja, All för Sverige om det önskas värkligen av dem med fetta löner och menade det under val;

tankar om gryningen:
///Telegram
Sång om gryningen

Tystnadens kappa sveper mig, fjäderlätt, Fåglars kvitter dansar i natten tät. Klockan tickar, tre är tiden nu, Deras röster, råa, C-durens sken är sann.

Våren sjunger sin egen hymn, Bladens klorofyll kämpar fram sin rymd. Grenar sträcks mot himlens blå, Knoppar växer, blomsters sköra sång nå.

Gatorna viskar missnöjets brus, ICA-folkets revolt, rättvisans rus. Osten bär sin tyngd, en protest, Men kärlek till land är vår eviga gest.

Om natten undrar jag om det orättvisa tar plats, Men hoppet blommar, oavsett dess kontrast. Grenar böjer sig, under vårhimlens skimmer, Hoppet flammar, aldrig nånsin försvinner.