Jag satte mig i hörnet av lokalen jag var nöjd
Jag iakttog publiken dess sorl nådde en höjd
Av slitna fraser, vänlighet och värme, så jag log
Ensam var jag men ej i själen, då andras fraser dog.

Tillslut så landar en liten fågel i min hand
Den kom ifrån ett fönster från sitt egna lilla land
Jag vifta ej, jag tog det lugnt och njöt vad stunden gav
Den valde mig bland tusen händer på livets vida hav.